fredag 21 juli 2017

Frihet på hästryggen!


Sommaren för oss är att göra en hel del projekt på gården men samtidigt att ta det lugnt, umgås, äta god mat, gå i skogen med hundarna och rida.
Vi har jobbat så otroligt mycket i våra jobb under vintern/våren så vi behöver verkligen ladda batterierna. Bäst görs det till häst!


Många kanske klagar över att sommaren inte har bjudit på dom varmaste temperaturerna, men vi tycker denna sommaren är helt perfekt. Är man aktiv och har djur vill man inte ha det för varmt.
Sådär runt 20 grader är toppen för oss!


Det är sällan kameran är framme när man rider. Häromdagen tog vi fram kameran och tog några bilder från hästryggen. Här är min häst Diva och jag.


Kul att redigera bilder till svartvitt. Himlen blir så spännande och detaljer kommer fram.


Alla hästar vill egentligen följa med när vi skall ut och rida, men vi har ju 8 stycken så det blir svårt att få med alla ut samtidigt.
Vi tränar hästarna lite olika på gården. Vi tjejer rider mest ut medan mannen i huset mest tränar på ridbanan och i ridhuset.

Det är som min man säger - när vi ligger där på dödsbädden tillsammans i framtiden så kommer jag att vinna tävlingen om den som njöt mest medan han kommer att vinna tävlingen i den som presterade mest.
Vi är båda nöjda med vinsten och trivs med fördelningen!


För någon vecka sedan firade vi 25 års bröllopsdag, 27 år förlovning och 30 år tillsammans.
Det har varit helt fantastiska år och vi laddar för nya härliga år tillsammans. Skall bli spännande att se vad vi hittar på.


Yngsta dottern har hunnit bli tretton år och har växt en hel del sedan hon fick sin första ponny för sex år sedan. Ponnyn är kvar på gården och han används mest som körhäst, men varje gång dottern tar in sin stora häst får lillponnyn följa med in i stallet för lite godsaker.


Man behöver ingen grimma på lillponnyn. Han vet vad som gäller och om det inte finns någon mat i hans box ställer han sig mitt i stallgången och väntar på service. Han är som en hund.
Hästarna vet verkligen vem sin människa är. Dessa två bruna individer som är vår dotters umgås även mer och mer i hagen nu när dom vet att dom båda tas in samtidigt. Dom har blivit mycket bättre kompisar i hagen när dom hanteras gemensamt av samma tjej.


Vi brukar ge våra hästar mat när vi sadlar och fixar dom. Det är kanske därför det är så lätt att ropa in dom från hagen. Dom vet att det vankas goda pellets när dom kommer in i stallet.


Ja, vi rider alltid med hjälm, men ville faktiskt ta några kort utan.
Nu är ju dessa hästar otroligt lugna och trygga så det känns inte som någon större risk att rida några minuter utan hjälm i en lugn och trygg miljö.



Man känner sig fri när man får galoppera mellan åkrarna.


Vi fortsätter semestern genom att jobba med gårdens alla småprojekt samtidigt som vi varvar det med härliga slappardagar.


Det är inte bara vi som blir rena.
Stallet är också rengjort - väggarna och golvet skrubbade.
På vissa ställen har målarpenseln varit framme.


Vi försöker att inte jobba så långa pass så vi både hinner med jobb och skoj under dagen.
Vi gillar att ha ordning och fint på gården, men samtidigt måste man hinna njuta av det fina man har skapat. Jag tycker vi har lyckats med en rätt bra balans denna sommaren.


Lite spänning i vardagen försöker vi också hinna med.


Önskar er en fortsatt härlig sommar!


Må bäst!




fredag 7 juli 2017

Långritt längs Upplandsleden till Mälaren

 Äntligen sommar och dags för vår efterlängtade semester och långritt till vattnet.


Jag har alltid drömt om och gillat idén kring långritter. Senast jag och Håkan gjorde en var på Irland tidig nittiotal. Det är ett tag sedan och det är ett härligt minne.

Nu var det dax igen. Denna gången på våra egna hästar på hemmaplan.


Vi har 6 mils ridvägar runtom där vi bor, men denna gången valde vi att rida ned till vackra Härjarö och för att undvika så mycket vägar som möjligt red vi längs Upplandsleden.


Upplandsleden är 40 mil lång och uppdelat på fyra avsnitt.

Östra delen startar i Uppsala eller Knivsta och slutar i norr med anslutning till Gästrikeleden. Den drygt 25 mil långa sträckan bjuder på vandring genom det öppna kulturlandskapet och genom de nordupplängska skogarna där man passerar bruksorter och vackert belägna rastplatser.
Mellanleden börjar vid Bålsta tågstation och går nära Mälaren ut till Skokloster slott på Skohalvön.  
Vi valde att ta delar av Västra delen som går från Siggeforsasjön, via Enköping till Härjarö vid Mälaren. Det är 11 lättvandrare mil genom det sydupplängska öppna landskapet.

Vår ridtur var "endast" på 3,5 mil så det var verkligen bara en del av Upplandsleden vi upplevde.
En väldigt vacker del.


 Ridturen gick igenom skogar, över ängar, mellan åkrar .....


.... in i skogen igen ....


 .... mellan åkrar ...


.... i skritt, trav och galopp .


Under turen mötte vi vackra hästar ....


... och söta islandsponnyer. 


Otroligt nog mötte vi inte en enda människa på vår vandring.
Man blir ju lite ledsen att tänka på att inte fler njuter av den vackra naturen vi har.
Man behöver inte åka långt för att ta del av den.

Själv är jag från Narvik i Nord-Norge och åker ofta upp på besök. På flyget träffar man massor av människor som skall upp och vandra i fjällen bland mygg och regn. Visst är det vackert i norr, men naturen vi har här i mellan-Sverige är minst lika vacker och väldig tillgänglig.
Bara en busstur bort!
Prova .... det är värt det alla dagar!



Efter några timmar tog vi paus och åt vår medhavda matsäck som var nerpackade i sadelväskorna.

 

Skönt med en paus i gräset och få av sig hjälmen.
Lite svettigt blir det.


 Man får dela med sig av bröd och vatten.


Efter pausen gick färden vidare längs landsvägen....


.... förbi åkrar ...

  
och äppellundar. 


På vägen fanns vackra alléer.





 .... och tjusiga herrgårdar.


Det var verkligen en vacker ridtur.
Detta vackra området var faktiskt det jag förälskade mig i första gången jag var här och bestämde mig för att här vill jag bo. Just dessa öppna fält och lite mindre skogspartier gjorde att jag kände mig hemma.
Man skulle kanske tro att det skulle krävas vatten och fjäll för en nordlämning att trivas, men icke. Detta tycker jag är vackert och jag gillar att man kan se långt åt alla håll. Jag gillar faktisk att det inte finns några fjäll där molnen fastnar och regnar av sig.
Sedan är det bra mycket bättre väder på Sveriges ostkust än på Norges västkust.

För mig är väder viktigt - fint väder skall det vara!


 Ridturen gick för det mesta på stigar men även längs landsvägen. Det var ytterst få bilar vi mötte. 


Efter flera timmar i sadeln såg vi äntligen vattnet.


 Vi hade kommit till Härjarö och naturreservatet.



I sadelväskorna hade vi både handduk och badkläder, men kolla hästarna när dom ser vattnet!


Läskigare hade dom nog inte varit med om.
Vi trodde iallafall några av dom skulle gå till vattnet och dricka och plaska, men icke!


 Hästarna var som förstenade!


Yngste dottern försökte dra sin häst i vattnet, men han ville verkligen inte i. 
Denna häst älskar att ställa sig i vattenslangen och vi trodde nog han åtminstone skulle gå i och plaska lite i vattnet.


Jag misstänkte att min häst som är rädd för vattenpölar troligen också skulle vara rädd för vattnet och blev faktiskt lite överraskad över att han vågade gå längs vattenbrynet. Men det var också så långt det sträckte sig. Med facit i hand kan vi nu säga att vi inte har några sjöhästar iallafall.


Under planeringsstadiet hade vi först tänkt att ta med tält och campa en natt för sedan att rida tillbaks, men när jag skulle leta rätt på alla tält och campingutrustning och insåg att allt inte var intakt planerade vi om och bestämde oss för att endast ta en endagsritt.

Ibland är man väldig glad för sitt beslut. Här nere vid vattnet var det fullt med bromsar och även mygg. Det var nästan inga störande insekter på ridturen, så denna insektattacken
 kom som en överraskning. Det hade varit ohållbart att ha hästarna här under en hel natt.

Som tur var hade vi kört ned en hästtransport i förväg och körde hem hästarna i flera omgångar.

Väl hemma var det gott med en bit mat och ett glas vin i solnedgången.


Otroligt skönt var det också att sova i sin egna säng.

Lärdom: Ridturen på Upplandsleden var fantastisk men att komma till vattnet var ingen höjdare på grund av alla broms. Om man skall vara vid vattnet så skall man kanske välja tidigare vår eller senare i sommar när det är mindre insekter. 

Vi forsätter njuta av semester här på gården med både ridturer, träning på ridbana och ridhus samt massor av småprojekt!


Hoppas ni också har en riktig härlig sommar!