Sommarkänslan som vi hade i veckan försvann snabbt när regnet rullade in i helgen.
Ännu är löven på träden vackra och mellan skurarna njöt vi av ridning i skog och mark.
Tänk om det ändå varit sol - vilka fina höstbilder man skulle ha tagit.
Hoppas på lite bättre väder i veckan så man kan ta med sig kameran i skogen.
Det är inte bara färgerna som är vackra. Det är så många fina rådjur som skuttar runt också.
Här spanar vi på ett par som var på ängen och blev skrämda av oss.
Här springer också rådjuren på fältet på baksidan av vår gård.
Temperaturen droppade rejält så det var riktigt skönt att ta ett dopp i tunnan som alltid håller 40 grader. Man blir varm i hela kroppen.
Som tur är har vi ridhus och när regnet började ösa ned gick Håkan och yngsta dottern dit och red.
Det är lite roligt när yngsta dottern som alltid har ridit ut med mig nu börjar bli intresserad av reining och önskar utvecklas.
Det är inte helt tokigt att få ha sin egen pappa som tränare.
Håkan visar och dottern gör sedan likadant.
Det är roligt att se.
Det instrueras och diskuteras.
Det är mycket som skall läras. Det är stor skillnad mellan att rida ut i skog och mark och att träna reining som är Westernridningens fartfyllda dressyrgren.
Här provas spin:
Dottern har ridit sedan hon var fyra år, men det är först nu efter 9 år i sadeln som hon känner för att börja träna och utvecklas vidare. Här är hon på lilla Micra som var hennes favoritponny. En liten gullig och snäll minishettis som ägdes av Linda Pettersson som hade en urtrevlig ridskola med bara små hästar.
Det ser lite annorlunda ut nu.
Det är mycket galopp i reining och galopp är dottern van vid. Det är bara det att nu skall den ske helt kontrollerad. Det ser bra ut.
Allt har sin tid - det är kanske hennes tid nu.
Vi har ju båda hästar och ridhus.
Det är fritt fram att utvecklas.
Bara idag har hon hunnit rida fyra hästar.
Hoppas ni också har haft en trevlig helg!