Sidor

söndag 1 mars 2020

Hemma igen efter två månader i Thailand

Det har varit dåligt med blogginlägg från Den Vita Drömgården dom senaste två månaderna och det har berott på att jag som skriver och tar bilder inte alls har varit på gården under januari och februari.  Jag tog med mig jobbet till Thailand medan dom två yngsta döttrarna har gått på svensk skola där. 

Nu är vi tillbaks och lever livet som vanligt.


Även om vi har jobbat och gått i skola medan vi varit i Thailand har vi haft fantastiska dagar med morgonpromenad på stranden, god mat, sol, bad och allt det där fantastiska som Thailand har att erbjuda.


Min lyckligaste tid på dygnet är strax innan solen går upp och man kan slänga på sig baddräkt och sarong och ta en powerwalk på stranden. Det är så magiskt och ger en sådan energikick. Det är även helt otroligt att jag får med mig tjejerna på detta 06:30 på morgonen.


Vi är inte ensamma, både människor och hundar finns här .....


.... och en och annan eremitkräfta.


Största överraskningen en morgon var dock när en segelbåt hade slitit sig och låg på stranden. Någon stackars långseglare hade hamnat i blåsväder. Som tur var hade inte båten skadats och kunde komma ut igen vid högvatten.


Vi har levt periodvis i Thailand under hälften av vårt liv (hela barnens liv) och saknaden av Thailand har faktiskt varit stor under vintertid. Jag har svårt för mörkret och kylan här i Sverige och jag känner hur jag lever mera och har mer energi när jag får ljus. Jag vet att flera känner som jag och tycker vintermörkret är svårt.

Visst kan man byta ut dethär .......       


mot dethär några månader om året?



Det är inte bara pool och palmer i Thailand. Marknader, utflykter och bara vara fyller dagarna.


Och om ni undrar vad tomten gör efter julen, så har jag här ett bevis på att han sitter på en Thailändsk marknad och säljer leksaker.


Och jag har hittat trosan som gör att man inte behöver göra några squats. Thjohooo!
Powerwalk räcker för mig.


Mupparna på moppe! 
På med hjälmen bara - sedan utflykt till byar och avlägsna stränder:



Ett dopp i det blå när det är som varmast mitt på dagen.


Jag har turen att kunna ta med mig jobbet och jobba på distans. Det fungerar alldeles utmärkt under några månader och är något som jag även i framtiden kommer försöka göra varje år.


Barnens skolgång är första prioritet och på ön Koh Lanta finns det svenska skolor med riktig bra kvalitet. Vi har gått på dom svenska skolorna från deras begynnelse, men detta var nog sista året som tjejerna gick i skolan. Vår äldsta dotter går redan på universitetet och vår mittentjej går sista året på gymnasiet så där är det inget tal om att kunna gå i skolan här i framtiden. Vår yngsta går i nian och skulle kunna gå på gymnasiet i Thailand, men jag tror inte hon är sugen att åka utan någon av systrarna. Dom hänger liksom ihop trots åldersskillnaden. 


Det är helt fantastiskt att vi har haft möjligheten att ta med oss skola och jobb under alla dessa år och jag är så otrolig tacksam för dom eldsjälar och människor som har möjliggjort detta.

Sedan är jag så otrolig tacksam för våra vänner som ställer upp och tar hand om gården och djuren medan vi är borta. All kärlek till er!

Det finns två svenska skolor på Koh Lanta; Svenska skolan Lanta och Sanuk svenska skolan Thailand. Vi har gått på båda och båda är riktigt bra med kompetenta och engagerade lärare.


Våra långresor till Thailand började för över 20 år sedan när vi fick vårt första barn. Då tog vi föräldraledigt och var där i 5 månader. Vi fortsatte med dom långa resorna under 3 - 5 månaders perioder under vintrarna medan barnen var små och det var fantastiska år. När barnen kom upp i skolåldern hade vi turen att en Svensk skola hade öppnats på ön koh Lanta och det blev därför naturligt att det var här vi valde att stanna. Det är en fantastisk ö med ett lugn som få ställen i världen kan erbjuda.


15 år mellan bilderna. Samma tjejer, samma pool, samma ställe!
Same, same but different!


Vi har haft hus i Thailand, men sålde det när vi valde att bygga hästgård och leva gårdsliv. När vi sålde huset i Thailand trodde vi nog inte att vi åter skulle stanna där under en längre tid och att barnen skulle gå i skolan, men vår relation med Koh Lanta är en kärlekshistoria som inte går att avsluta. Vi har varit på många ställen i världen, men inget är som Koh Lanta. 

Vi har alla en väldig stark känsla till denna ö, maten, människorna, klimatet.
Att komma hit är som att komma hem.




Om morgonen är min favorittid på dygnet så kommer solnedgångstiden som en god nummer två. Det är så sjukt vackert när himlen skiftar i dessa olika kulörer. 


Ingen solnedgång är sig lik:


Favoritstället är att njuta av solnedgången i hängmattan utanför bungalowen.


Men oftast är vi på väg till en restaurang för att njuta av middagen i solnedgångens slut:


En och annan drink blir det också. Då vi har vardagar här får man unna sig på helgerna.
Det är ju inte helt hälsosamt att ha lördag hela veckan.


Man brukar säga borta bra, men hemma bäst men nu under vintern byter jag gärna om på orden och säger borta bäst men hemma bra.


Älskar sand mellan tårna. Älskar att slippa skor och behöva bylsa på sig massor av kläder.


När vi numera är i Thailand bor vi på olika bungalowställen och hyr en bungalow vid stranden.
Innan solen går upp är det bara att ta på sig baddräkt och sarong och ta en powerwalk på stranden för sedan att ta ett morgondopp i havet innan frukost.


Sedan är det jobb och skola.

När skola och jobb är slut och på helgerna känns det som semester. Då kanske det blir en moppetur runt på ön........


......restaurangbesök på en annan strand, träffa vänner, gå på matmarknad, sola, bada, paddla kajak.





Finns det då inget negativt med Thailand?
För mig är det bara en sak som stör och det är turister som bokar solstolar. Jag tycker det är otroligt egoistiskt att boka upp solstolar tidigt på morgonen för sedan återkomma några timmar senare för att sola någon timme och därefter lämna platsen (med handskarna kvar) under några timmar vid lunch för att sedan sitta på samma plats igen. Vi som endast solar max 1 timme per dag och då mitt på dagen får ingen plats för att egocentriska människor som inte kan dela med sig skall ha allt. Jag har sådan otrolig förakt mot dessa människor. Girighet är det värsta jag vet. Hoppas du inte är en solstolsbokare. Och om du är borde du skämmas och tänka om.



Man skal dela med sig och inte roffa åt sig. Förstår inte hur man tycker sig ha rätten att äga en solstol under en dag på ett ställe som delas av många andra och där alla andra också har betalat för att bo här. Om alla delade med sig skulle det finnas plats för alla och stämningen på stället skulle bli så mycket bättre. Generösa människor är så mycket trevligare att umgås med än giriga.

Men annars älskar jag allt med Thailändare och Thailand.

Nu är våra två månader i Thailand slut och vi är åter hemma på gården.


Hästarna bryr sig inte så värst - dom har ju sig själva och hela flocken. Dom är nog mest glada för att dom får mat. Min häst Diva är dock lite extra glad då hon nu får komma in och få lite extra kärlek och pellets - fast det är nog pellets hon gillar mest.


Hönsen är bara glada dom får mat och skutta runt på gården.


Hundarna var dock överlyckliga och kissade på sig när vi kom hem. 


Vi har ju en liten del av Thailand här hemma även om det är snö. Här är thaihunden Russin som  vi hittade som övergiven valp för 10 år sedan.
Där bak springer Patrick som också kommer från Koh Lanta i Thailand.
Totalt har vi 3 thaihundar.
Historierna om Russin och Pepsi hittar du HÄR i ett tidigare blogginlägg från 2013.
Historien om thaihunden Patrick som kom till oss för 5 år sedan hittar du HÄR.

Thailand är fantastiskt, men dom första dagarna här hemma var verkligen positiva. 
Solen sken, varmt väder - sedan några dagar med pudersnö och dimma på det. 


Det var skönt att komma hem till Håkan och djuren. Nu var ju Håkan och äldsta dottern Louise och hälsade på oss några veckor så vi har inte varit borta ifrån varandra så länge. Men vi gillar ju varandra så det känns alltid bra att vara samlade igen.

Vi har det ju så bra här på gården också, men om sanningen skal fram så hade jag nog kunnat vara kvar i Thailand en månad till. Men nu är det som det är. Jag njuter av minnena och ser fram emot våren här på gården.


Må bäst!