Vår lilla ponny flyttar hemifrån

Lilla älskade Solo flyttade till ett nytt hem igår och det känns faktiskt riktigt bra.

Han kom till ett hem där han skal vara sällskapshäst till en stor hästkompis och han skall få vara körponny.

Vi köpte welsh mountain ponnyn Solo till Linnea för 7 år sedan.

Jag kommer ihåg att hon tyckte han var så stor då hon endast hade ridit på små shettlandsponnysar tidigare. Då var han helt perfekt.

Lagom stor och väldig snäll!

Åh, vad hon har pysslat med denna ponnyn.

Långa ridturer har det också blivit.

Linnea har varit en försiktig och lite rädd ryttare, men med Solo som har varit en trygg liten ponny har hon fått upp självförtroende. I början vågade hon inte galoppera. 

Då var det mest skritt och trav....

...... men när hon till slut vågade blev det många galopper - både på banan ....

...... och på stubbåkern.

Solo har varit lugn men ändå pigg. Han har lätt hängt med på långa ridturer tillsammans med dom stora hästarna. Visst har han lite kortare ben och ibland har dom behövt trava ikapp, men det har inte varit något problem för honom.

Åren gick och Linnea växte. Solo var lika stor som vanligt och vi önskade att han också skulle kunna växa lite. En sådan individ vill man ju ha som ridhäst för evigt.

Gulliga ihop både nu och då!

Sötchock!

Solo blev inkörd av storasyster Louise så att han kunde dra en liten vagn.

Han var inte bara en perfekt ridponny, han var ännu bättre som körponny.

Trygg och säker på vägen. Det var som om han fick extra självförtroende med vagnen.

Tyvärr bor vi så att man måste åka ut på en 70-väg för att komma in på små grusvägar om man skall köra häst och vagn. Det kändes inte alls säkert att skicka ut ungarna på vägen.

I sitt nya hem finns fantastiska grusvägar nära gården och han kommer få bli en aktiv körponny.

Hade vi bott så hade vi aldrig sålt Solo. Han hade fått vara körponny, men som det var nu när Linnea hade växt ur honom och körning inte kändes säkert hade vi dåligt samvete för att Solo inte fick den tid och aktivitet han förtjänade.

Visst kan man gå på promenad med sin ponny, men vi har ju redan tre hundar som kräver sitt så någon gnäggande hund behövde vi ju inte även om han var den "hunden" som var smidigast att gå med. Han stannade aldrig för att kissa, lukta och drog aldrig i kopplet.

Linnea brukade ofta rida med på hundpromenaderna barbacka.

Welsh mountain ponnyn Solo är den trevligaste lilla ponnyn - både för människor och andra hästar.

Han gillar stora snälla hästkompisar och det känns extra bra att det är just det han får nu i sitt nya hem.

Trots att Solo har varit äldst i flocken var han också den som alltid gillade leka.

Han busade ofta med sin kompis Wille som var lite yngre och mera lekfull.

Solo var alltid med - en i gänget!

Det kommer bli konstigt att inte ha den lilla gulliga saken i hagen. Den man alltid myste lite extra med för är man gullig får man mera mys! Så är det bara!

Vi trodde nog att vi skulle ha Solo för evigt, men när en kompis på Facebook frågade om någon hade en liten ponny för mycket tänkte jag på vårt dåliga samvete med den fantastiska individen som mest av allt bara var i hagen. Visst har han haft det bra i den stora hagen med dom stora hästarna, men han är en social ponny som söker uppmärksamhet och älskar att bli ompysslad och omhändertagen.

För oss har det varit väldigt viktigt att Solo skulle få ett riktigt bra hem där han skulle få bra kompisar, få vara ute mest hela tiden i bra hagar och tas omhand med respekt.

Allt detta får han i sitt nya hem och det känns riktigt bra.

Lite saknad kommer det dock att bli när den lilla ponnyn inte kommer i full galopp när vi ropar på honom.

Men vi har så många härliga minnen av ridturer ....

..... hopp ....

..... mys .....

Tack för alla härliga stunder lilla älskade ponny!

Hoppas den nya familjen får lika härliga stunder med dig!

Det förtjänar ni alla!

Här är förra helgens bilder av Linnea med sina två hästar.

Tack för tiden på gården och alla härliga stunder.

Vi önskar dig all lycka i ditt nya hem!

Igår lämnade vi honom och fick se när han mötte sin nya stora kompis!

Ett riktigt trevligt möte - helt okomplicerad mellan två riktigt trevliga individer.

På kvällen fick vi ett sms med bild där dom stod och åt ihop.

Det känns riktigt bra .... om lite vemodigt .... men mest av allt bra.

Han kommer fortsätta ha ett toppenliv!

Ljuvliga höst till häst!

Det har varit en alldeles fantastisk höst med vackra dagar och vackra höstfärger. Vi som är ute i naturen dagligen njuter för fullt av det som naturen bjuder på. Ofta glömmer man ta fram kameran men några vackra höstbilder har vi hunnit med.

Mellandottern Filippa tröttnade på att rida för några år sedan, men när hon hörde att Barbie inte skulle vara en tävlingshäst längre och Håkan undrade på om hon ville ha Barbie som sin nya häst växte ridlusten och motivationen åter. Man kan nästan känna kärleken till sin nya häst genom linsen.

Barbie är en otrolig trevlig individ; social och väldig snäll. Hon är en duktig reininghäst, men har en tendens att bli för stressad på tävling vilket inte är helt optimalt om man skall rida galoppmönster med slaka tyglar. 

Barbie är dock en perfekt häst för Filippa som är en mjuk ryttare som mest av allt gillar att rida ute i skog och mark, och nu med en utbildad häst blir det nog några timmar i ridhuset också. 

Det är ju roligt att rida duktiga hästar!

Jag tycker dom passar så fint ihop - Filippa och Barbie!

Sedan har dom liknande energi - snälla, lite coola, orädda, ibland lugna men gillar också fart och fläkt!

Själv har jag min American Paint häst Diva. Diva var faktiskt Filippas häst som jag övertog och Barbie var faktiskt min häst som Håkan fick tävla men som nu Filippa här. Det här är snurrigt!

Det var faktiskt Håkan som köpte Diva först men det var jag som ville köpa henne första gången jag såg henne på annons. Lustigt hur det blir.

Här i familjen byts det friskt utifrån behov och utveckling.

Nu känner jag att jag har hittat min häst för mig - det är Diva.

När vi köpte våra hästar för över 7 år sedan innan vi flyttade hit till gården var det faktiskt den bruna quarterhästen JJ som var tänkt att vara Filippas häst.

JJ var för orutinerad för Filippa, så Håkan tog honom ett tag och Filippa fick Diva.

Efter att Håkan hade ridit till JJ och fått honom stabil övertog yngsta dottern Linnea honom när hon hade växt ur sin lilla Welsh Mountain ponny Solo. 

Som ni ser så har yngsta dottern verkligen växt ur sin ponny. Jag kommer ihåg att hon tyckte han var så stor när vi köpte honom, men då var inte hon så stor hellre.

Hon bytte från en brun till en annan - från liten till stor.

Det har varit varma och sköna dagar här på gården.

Det är inte ofta Håkan väljer att rida på ridbanan, men med dessa dagar har det varit ljuvligt. Här rids Fjolle som också är en American Quarter horse och som är en duktig reininghäst.

I somras var ridbanan för torr, nu är den helt perfekt. Kanske inte så länge till, men man får njuta av det som är bra så länge man har det.

När jag tittar på väderrapporten ser jag att det blir lite ruggigare och regnigare senare i veckan. Tror till och med att dom nämnde ordet snö!

Idag var kanske en av dom sista dagarna av riktig härlig höstväder?

Vi har iallafall njutit av det hela.

Det har varit långa hundpromenader i skog och mark, ridturer och mys med djuren.

En och annan fika, lunch och glas vin i solskenet har vi också hunnit med.

I veckan har äldsta dottern varit hemma och tentapluggat.

Hon bor i Uppsala på veckorna men tycker det är trevligare att plugga hemma än i lägenheten. 

Vi har ju kontoret här hemma, så det är trevligt att få extra fika och lunchsällskap.

Louise är också väldigt duktig på att göra mat, så vi är alla överförtjusta när hon kommer hem. 

Då blir det alltid något alldeles extra på matbordet. Och vi njuter!

Vill nästan inte att hösten skall ta slut med sina vackra färger.

Vackra soluppgånger bjuds det på.

Växthuset blir som en gigantisk lampa när solen går upp precis bakom. 

Från mitt kontor ser det såhär ut.

Solnedgångarna är inte tokiga dom hellre.

Det har varit en alldeles fantastisk höst och sommar.

Javisst har det varit lite för torrt, men i det stora och hela har vi haft det helt magiskt.

Nu kommer den årstiden som jag personligen inte uppskattar så värst mycket då jag tycker den är lite för kall och mörk, men med en så pass energipåfyllning som denna höst och sommar har gett så skal jag nog klara av vintern också. Jag har ju min dagsljuslampa på kontoret!

Hoppas ni också har njutit av hösten!

Må bäst!

Ett himla kacklande!

Våra höns har verkligen tagit till sig gården.

I somras vandrade dom mest nära huset, men nu tar dom sig även en promenad i hästhagen.

Här kan vi snacka om frigående höns - vad sägs om 1 hektar mark per höna? 

Det är en fin liten flock vi har. Alla lägger inte ägg än - dom tre små kycklingarna från i somras som nu har blivit stora har inte börjat än, men det sker nog vilken dag som helst. Tänka sig att denna var en liten kyckling i somras. 

Såhär såg den ut för några månader sedan:

Åh, vad tiden går fort!

Tuppen som normalt ser så stolt ut med sina långa stjärtfjädrar är inte lika tjusig nu om hösten när dom ruggar för att sätta "vinterpäls". Att rugga innebär att dom gör sig av med sina gamla fjädrar för att sätta nya. Det brukar ske nu efter sommaren.

Jag ser fram emot till dom växter ut igen. Vår vita höna som vi kallar Tuppelura har större stjärtfjädrar än tuppen nu.

Det är lite lustigt detta med hönor. Man tror ju att dom lägger ägg mest hela tiden, men Tuppelura lägger endast ägg när dom andra ruvade i våras. Då fick hon tuppen för sig själv och då tyckte hon det var lämpligt att lägga ägg. Nu när dom andra hönorna är aktiva lägger hon inga. 

Tror inte hon gillar konkurrensen med dom andra damerna - hon vill ha snygga killen för sig själv. 

Tja, då blir det inga ägg från henne för någon ny tupp tänker vi inte skaffa.

Två av våra kycklingar från i somras var tuppar, men dom finns inte kvar. Den ena blev sjuk och den andra blev tagen av räven. Under sommaren när det var så torrt vågade vi inte ha den lägsta elstängseltråden  på med rädsla för om det skulle komma någon gnista och då vågade sig räven på hönsen tidig på morgonen när jag hade släppt ut dom. 

Han måste ha legat och väntat bakom garaget för att norpa en direkt.

Tur att det var en tupp som togs! Räven skal ju också ha mat.

Det var verkligen tidigt på morgonen räven tog lill-tuppen. Jag tror inte räven skulle vågat sig till gården under dagtid när hundarna är ute. Det är helt otroligt att våra hundar inte jagar hönsen. Dom är helt omöjliga på kråkor och skator som dom jagar och inte tillåter att dom landar på vår tomt, men höns och småfåglar bryr dom sig inte om. Dom har nog fattat att vi anser att hönsen ingår i familjen och dessa rör man inte.

Thaihunden Pepsi har full koll!

Hon gillar också gå runt i hagen och jaga möss och andra gnagare.

Vi gjorde om ett förråd i garaget till hönshus och säljer därför vårt lilla hönshus som vi köpte i våras.

Intresserad?

Hönshuset har en eluppvärmd platta på botten. Här finns två sittpinnar och två ruvlådor.

Det passar för två till 5 höns.

Huset är L1460 mm x B 740 mm x H 820 mm

PRIS kr 3.200,-

Vi köpte den på Kellfri för kr 5.200,- och 

säljer den nu vitmålad och monterad för kr. 3.200,-

Mer information om hönshuset hittar du på Kellfris hemsida. Klicka HÄR för att komma dit.

Vi har endast använt hönshuset i en månad. Nu är det ren och redo att användas av nya hönor.

Är du intresserad av att köpa detta isolerade hönshus med värme för kr 3.200,- kan du kontakta mig på telefon 0703-998755 eller maila mig på heidi@dreamsandcoffee.se

Rekommenderar verkligen att skaffa höns! Det skulle vi gjort för länge sedan om vi hade vetat hur trevliga, roliga och lättskötta dom är. Har man egna höns vet man iallafall att dom mår bra och man kan äta ägg med gott samvete.

Det kacklas på rejält ibland utanför mitt kontor om dagarna.

Tror dom hoppas på lite extra mat.

När man tar sig ett glas fredagsvin i solnedgången är dom gärna där och hoppas på popcorn eller ostbågar. Det är verkligen sociala varelser.

Ha en fortsatt härlig höst!

Vi har njutit rejält av alla vackra färger i naturen!

Må bäst!