Vilken otrolig vacker hösthelg vi haft!
Naturen bjuder på magiska färger och tillsammans med solskenet blir det helt magiskt.
Jag älskar att vandra runt i naturen när hösten visar sina vackraste färger.
Hundpromenader och ridturer har fyllt helgen!
Vi har fixat i trädgården.
Håkan är poolansvarig och har nu stängt poolen för säsongen. Lite vatten är uttömt, pumpen rengjord och har nu fått plats på höloftet där den får vänta till våren när den får göra rätt för sig igen.
Yngsta dottern gjorde nog sitt sista "sommarjobb" med att klippa gräsmattan.
Själv har jag plockat in växter som inte tål frost. Nu får dom stå i sadelkammarens fönster under vintern. Här är det frostfritt och inte så jättevarmt. Skal bara komma ihåg att vattna dom lite ibland.
Mest av allt har jag bara gått runt med kameran i högsta hugg och tagit bilder av djuren på gården och dom vackra färgerna. Det är så rogivande.
Det är inte alltid så lätt att ta bild av hästarna. Oftast vandrar dom efter mig och undrar på vad jag gör.
Min egna häst Diva som är painten kollar alltid vad jag gör så fort jag kommer ut från huset och gnäggar när hon ser mig. Ser hon mig gå ut med hundarna väntar hon en timme tills jag kommer tillbaks och förväntar sig då att jag släpper in henne i stallet och ger henne lite pellets.
Går jag runt i hagen följer hon efter mig som en hund.
Lilla söta ponnyn Solo är lika smart. Han hänger gärna efter Diva när jag kommer för då vet han att han också får komma in och få något gott. Han är inte dum den lilla killen!
Men när yngsta dottern är med i hagen så går dom även till henne och får lite mys.
Så skönt att bli kliad!
Här är Linnea med sin egna häst JJ som är en American Quarter Horse.
Våra hästar går på lösdrift året om. Det innebär att dom inte står i stall annat än när dom fixas i ordning innan och efter ridturer, när dom skal skos och när dom får lite extra gott eller behöver borstas för att dom rullat sig på tok för mycket i lera.
Vi har en stor hage om ca 6 hektar och hästarna går här som sagt ute året om. I lösdriften finns vatten och på vintern matar vi ut hästarna två gånger om dagen på massor av olika platser beroende på väder och vind och så att dom skall vandra runt och leta mat.
Har man bara en storbal som placeras i hagen får man passiva hästar som står still på ett ställe och äter. Risken för att dom bråkar om maten är också stor och att hästarna med låg rang inte får det dom behöver. Det är viktigt både för det mentala och det fysiska att dom rör sig mycket under dagen och därför föreslår jag att man placerar ut mat i flera olika högar på olika ställen i hagen. Det är viktigt att hästen stimuleras.
För hästar med låg rang blir det mindre stress då det alltid finns en hög att äta ifrån.
Under sommaren behöver vi inte mata hästarna - då växter gräset tillräckligt för att föda upp dom, men nu har vi precis börjat mata ut dom en gång per dag. Det är fortfarande lite fart i gräset och det är smidigt att bara ha hästarna i hagen. Inget jobb - bara skönt och trevligt!
Det är så vackra färger nu på hösten. Man blir alldeles salig!
Överhuvudtaget blir bilder ofta lite bättre om hösten. Det är något magiskt med ljuset - lite mjukare, lite rödare!
Här är quarterhästen Luna som är Håkans tävlingshäst som han själv har ridit in.
Hon är bara 5 år och är en riktigt talang. Hon har ett riktigt coolt temperament, orädd och självklar. Trots sin unga ålder är hon den som domderar i hagen. Vi köpte henne för 3 år sedan när hon bara var ett föl. Det var Håkan julklapp 2015.
Vår lite äldre herre som vi kallar Fjolle är också en American Quarter Horse, men om vintern ser han mera ut som en islandshäst då har får otrolig tjock och fin päls. Om sommaren är den otroligt tunn, men nu börjar han pälsa på sig och förbereda sig för vintern och kylan. När vi köpte honom var han en täckeshäst och är det någon som hatar att ha täcke på sig så är det denna herre. Täcket kommer bara på när det är riktigt regn och rusk. Är vi bara några timmar sena med att ta av täcket igen efter dåligt väder börjar han tugga på det.
Barbie med sin långa man är nog en av hagens vackraste och vänaste individer.
Också hon är en American Quarter horse och en duktig reininghäst. Hennes problem att hon är duktig här hemma, men på tävlingsbanan blir hon stressad och beter sig inte alls så harmoniskt som hon gör på hemmaplan. Det är kanske gamla tävlingerfarenheter som spökar. Inte vet jag.
Hon får nog stanna hemma i framtiden när det skal tävlas. Varför tävla och stå i box när man kan vara ute och njuta med sina kompisar i hagen? Hon är troligtvis bara smart!
Diva som är flockens enda American Paint horse är min absoluta favorit. Hon rids endast ut på skogspromenader. Skulle jag vilja rida på banan ställer hon givetvis alltid upp och är positiv, men jag tycker det är så otroligt tråkigt att hon får istället vara med mig i naturen.
Jag gillar verkligen den här damen .... och hon gillar mig!
Hon hänger alltid efter mig i hagen och det blir liksom helt naturligt att det är hon som blir mest fotograferad.
Personligen tycker jag ju också att fläckiga hästar är vackrast.
Det där med grimma är helt onödigt när jag är med Diva. Hon följer med mig dit jag går och om hon går lite undan så ropar jag bara på henne så kommer hon.
Det är kanske inte bara p g a kärlek hon följer mig. Hon har fått mycket gott som morötter, äpplen och bröd. Det är bara att erkänna - mat är nog främsta orsaken till att hon gillar mig.
Tackar för en sagolik helg!
Lugnet sänker sig över gården när solen går ned.
Hönsen som har hela gården att vandra runt på om dagarna har gått in i sitt hönshus. Om sommaren gick dom och lade sig sent - vid 22-tiden, men nu märker vi att dom går in vid 17-18. Snacka om att följa årstiden och ljuset.
Människorna tackar för sig och har också gått in i huset när solen går ned!
Det är bara hästarna som forfarande vandrar runt i hagen och tuggar i sig hö och grässtrån.
Hoppas ni också njutit av helgen!
